Mineraler – många viktiga uppgifter
Mineralämnen är nödvändiga för kroppen men de finns och behövs i varierande mängder. Vissa mineralämnen finns bara i minimala kvantiteter och kallas då spårämnen. Varje mineralämne har viktiga uppgifter och de kan inte ersätta varandra.
Kalcium
Kalcium är det mineralämne som det finns mest av i kroppen. Runt ett kilo av kroppsvikten hos en vuxen person består av kalcium. Det lagras till största delen i skelettet. Mest kalcium lagras det under perioder med snabb tillväxt, till exempel vid puberteten. För att kroppen ska kunna ta upp kalcium behövs det också D-vitamin.
Funktion: Att bygga upp och underhålla skelettet är den mest kända nyttan med kalcium. Men kalcium behövs också för nervfunktioner och för blodets levringsförmåga.
Finns i: Mjölk- och mjölkprodukter som ost, välling och fil är den dominerande källan för kalcium. Men det finns också i gröna bladgrönsaker och sardiner (eftersom de äts med ben!)
Upp
Natrium
Salt, havssalt, koksalt och bordssalt är några av de namn som i dagligt tal används för natriumklorid. För mycket salt (natrium) är ett betydligt vanligare problem än för lite salt. Högt saltintag kan leda till för högt blodtryck. Vi äter i Sverige cirka 8–10 gram salt per dag medan den önskvärda nivån för vuxna ligger på högst 5–6 gram/dag. Hos spädbarn är inte njurarna fullt utvecklade. De har därför svårt att ta hand om överskottet av salt via njurarna. Det bästa är att inte tillsätta salt alls i små barns mat.
Funktion: Natrium behövs framför allt för vätske- och syra/basbalansen men också för att muskler och nerver ska fungera.
Finns i: Vanligt salt, ost och livsmedel som till exempel charkprodukter med mycket salt i är de största natriumkällorna.
Upp
Järn
Det finns järn i kroppens alla celler. Det finns i blodet i form av hemoglobin men lagras också i kroppen på olika sätt. Det totala lagret järn hos en vuxen är 3–4 gram, alltså ungefär lika mycket som ett tvåtumsspik väger.
Järnbrist är troligen den vanligaste näringsbristen. Med för lite järn kan man bli trött, blek, få sämre ork och huvudvärk. Kraftig järnbrist ger så kallad järnbristanemni, men man kan förstås också helt enkelt ha ett lite för lågt förråd av järn i kroppen.
Vissa små barn kan också ha ett tidigt stadium av järnbrist. Om ett barn får i sig för lite järn kan det bli trött, blekt och lättare få infektioner. Barnläkare rekommenderar därför järnberikade grötar och vällingar till små barn. Under barnets första 6 månader är järnbrist mycket ovanlig. Dels föds barnet med ett järnförråd. Dels är järnet i bröstmjölken mycket lätt att ta upp i kroppen även om mängden järn är ganska låg.
Cirka 50% av järnet i bröstmjölk kan absorberas. Vissa för tidigt födda barn kan ibland behöva extra järn, eftersom de inte alltid hinner bygga upp ett tillräckligt järnförråd under fosterstadiet.
Funktion: Järn ingår i många enzymer och har därmed många olika uppgifter. Men järnets huvudsyssla är att transportera syre runt i kroppen.
Finns i: Blodpudding, kött, lever, grovt bröd, gröna grönsaker och bönor. Järnberikade grötar och vällingar.
Upp
Zink
Brist på zink är troligen ovanligt i Sverige. Vid zinkbrist hämmas tillväxten hos barn och ungdomar. Sämre tillväxt hos barn och sämre immunförsvar och sårläkning anses vara tidiga tecken på zinkbrist. Upptaget av zink i maten hämmas av fytinsyra som finns i fullkornsmjöl. Genom att jäsa degen länge, gärna med surdeg, kan kroppen ta upp mer zink ur brödet.
Funktion: Zink ingår i många olika enzymer som transporterar koldioxid, i bildningen av gener, omsättning av näringsämnen och mycket annat.
Finns i: Kött, grova spannmålsprodukter, mjölk- och mjölkprodukter är bra källor för zink.
Upp
Jod
Brist på jod anses vara den vanligaste orsaken till struma i världen. Numera är jodbriststruma mycket sällsynt i Sverige. Bordssalt berikas med jod.
Funktion: Jod ingår i de ämnesomsättningshormoner som bildas i sköldkörteln. Det medverkar i reglering av kroppstemperaturen och centrala nervsystemets tillväxt under fostertiden och de första två åren.
Finns i: Saltvattensfisk, skaldjur, jodberikat salt och i mjölk i varierande mängd.Halten i modersmjölk varierar med jodintaget.
Upp
Kalium
Namnet är förvillande likt kalcium men kalium har andra viktiga uppgifter.
Järnbrist är troligen den vanligaste näringsbristen. Med för lite järn kan man bli trött, blek, få sämre ork och huvudvärk. Kraftig järnbrist ger så kallad järnbristanemni, men man kan förstås också helt enkelt ha ett lite för lågt förråd av järn i kroppen.
Vissa små barn kan också ha ett tidigt stadium av järnbrist. Om ett barn får i sig för lite järn kan det bli trött, blekt och lättare få infektioner. Barnläkare rekommenderar därför järnberikade grötar och vällingar till små barn. Under barnets första 6 månader är järnbrist mycket ovanlig. Dels föds barnet med ett järnförråd. Dels är järnet i bröstmjölken mycket lätt att ta upp i kroppen även om mängden järn är ganska låg.
Cirka 50% av järnet i bröstmjölk kan absorberas. Vissa för tidigt födda barn kan ibland behöva extra järn, eftersom de inte alltid hinner bygga upp ett tillräckligt järnförråd under fosterstadiet.
Funktion: Vätske- och syra/basbalansen regleras med hjälp av kalium (i samspel med natrium). Kalium behövs också för att nerver och muskler ska fungera bra.
Finns i: Kalium finns i många livsmedel men viktiga källor är potatis, frukt, grönsaker samt mjölk och ost.
Upp
Selen
Selenhalten i livsmedel beror på hur mycket selen det finns i jorden. Selenhalten i livsmedel varierar därför i olika länder. Sverige anses ha ganska selenfattiga jordar.
Funktion: Selen anses hjälpa till att skydda cellerna mot fria radikaler och är också en del i kroppens arbetslag i immunförsvaret..
Finns i: Fisk, skaldjur, ägg och inälvsmat. Mängden selen i kött och mjölk beror på hur mycket selen det är i djurens foder.
Upp
Magnesium
Brist på magnesium kan förekomma vid olika sjukdomar. Däremot verkar det inte förekomma bara på grund av att man får i sig för lite magnesium.
Funktion: Nerv- och muskelfunktionerna behöver magnesium. Likaså ingår det som så många andra spårämnen i olika enzymer.
Finns i: Spenat, bönor och andra gröna grönsaker är bra källor. I nötter, spannmål, fisk, kött, frukt och grönsaker finns också en del magnesium.
Upp
